Amanda gästbloggar
Hej alla,
Jag heter Amanda och är Emmas 3 år äldre storasyster. Alltså är jag född -91 och jag fyller dessutom 19 om tio dagar. Eftersom att det här är en hästblogg tänkte jag passa på att skriva lite om mina och Emmas hästar vi haft genom åren. Kommer också lägga ut bilder på hästarna, men de får bli på när jag rider, eftersom att ni lär ha sett/lär få se Emmas bilder efterhand då det är hennes blogg.
Då jag är tre år äldre blev det förut så att jag hjälpte Emma ganska mycket med hennes hästar, eftersom jag alltid var lite mer rutinerad, större, starkare - ni som har äldre syskon vet hur det är. Inte för att inte Emma är duktig, utan bara för att det var lättare för mig att reda ut problemen eftersom att jag var större och mer van, (framförallt vid bockande ponnys, tack vare mina T:n). När sen Emma växte om mig (inte riktigt okej...) så blev det också mer att vi hjälptes åt båda två och vi har nästan alltid ridit tillsammans och så. Man kan alltså säga att vi liksom har delat ganska mycket på alla hästar vi har haft.
Det sämsta, (bästa för Emmas del), med att jag är äldre är att Emma alltid har tagit över mina ponnyer. Såklart är jag glad att jag inte har behövt sälja dem, men det är alltid jobbigt att lämna ifrån sig en ponny. Jag är ändå dock glad att mina hästar lämnas över till en duktig ryttare, men framförallt att jag kan säga till henne hur hon ska rida! Haha, nej men, det är faktiskt väldigt bra att kunna hjälpas åt ibland.
SCARLETT PIMPERNELL
Den första ponnyn kan man säga var Scarlett som jag fick när jag var 7 eller 8. Jag hade haft någon häst innan, men han var den första som blev riktigt speciell. Han var en stor b-ponny som var född ca -86 tror jag. Det var min första ponny och han var duktig på träningar, men hemsk på tävlingar... Jag kommer ihåg att jag och mina kompisar tyckte det var otroligt högt att jag hade hoppat hela 60 centimeter när jag provred honom, haha. Tyvärr fick vi ta bort honom 2001 efter att han skadat ryggen.
JONNA
Samtidigt som Scarlett hade vi också ett russ vid namn Jonna. Hon var väldigt bråkig som unghäst, men blev tillslut riktigt fin även när man red. Jonna fick bli avelssto efter endast ett par tävlingar, då hon hade en nervskada i ett bakben som visade sig vid belastning så som ridning. Detta var en riktig sorg för oss då hon blivit riktigt fin att rida. Jonna togs bort för ett par år sedan.
SVINTO
Svinto var ett russ som Emma lånade av ett par kompisar till oss. Egentligen skulle bara Emma ha honom, men eftersom att hon ännu var lite för liten för att hoppa och tävla då så fick jag göra det. Min och Svintans största merit var att vi vann HORK:s hopp-KM för b-ponyer, vilket var en väldig merit på den tiden, haha. Emma och Svinto hann nolla en LD clear round, sen såldes han. Nu går Svinto hos Sara V och är pensionär, tror jag. Annars får Sara rätta mig och skriva hur det är.
TRULLSAN
Trullsan fick jag dagen innan jag fyllde 8 år. Hon var min första "egna" häst och jag grät av lycka när jag fick henne. Hon är en c-ponny som är född -98 och jag red in henne själv. Jag tävlade henne upp till LC hoppning, men på grund utav tidbrist sålde vi henne 2004 tror jag att det var. Det var verkligen inte lätt och ännu värre blev det när hon såldes vidare och jag inte visste vart hon var. Tack vare internet och en himla massa sökande hittade jag henne dock tillslut igen, fick kontakt med de nya ägarna, och de frågade till och med om jag ville tävla henne när vi skulle till Tranås på tävling. Det gjorde jag och det gick bra, men vad jag förstod hade de allvarliga problem med att hon bockade för mycket. Hon såldes vidare flera gånger utav dem sedan och tävlades bland annat upp till LA med vinst, men än verkar det tyvärr inte som att hon har hittat ett riktigt bra hem. Jag saknar min lilla häst massa, men även om vi har vill så har vi ingen möjlighet att köpa tillbaka henne. </3
CHARLIE
Det här var ponnyn som var verkligen min nummer 1, utan tvekan. Jag fick Charlie 2001, när jag var tio år. Han hade då tävlat upp i LA hoppning, med flera ryttare, och skulle bli en perfekt läromästare till mig. Det blev han också, och det var på honom jag lärde mig att hoppa på riktigt. Charlie var väldigt het, nästan så att en del tyckte han var FÖR het, men jag tyckte han var bäst oavsett vad. Han var snabb, vändbar och en perfekt omhoppningshäst så bara man var felfri blev man så gott som alltid placerad. Efter att jag haft min tid med honom hade också Emma Charlie ett tag och lärde sig massor. Han var verkligen pigg, och väldigt stressig när han kom, men med åren blev det bättre när vi lärde honom att varva ner och bytte lite utrustning bland annat. Tyvärr hade Charlie problem med benen ändå sen innan han kom till oss, och trots att vi gjorde allt vi kunde så blev han inte bra. Hösten 2007 togs han bort, men han kommer alltid vara våran älskling.
BRAKE O`DAY
Brakan är verkligen vår lilla bebis. Han är född -96, kom till oss ca -02 och stannade tills förra hösten då vi sålde honom till Elin som är en helt perfekt ny liten ryttare. Han kunde nästan ingenting när vi fick honom, och såg för taskig ut, men han lärde sig med åren och blev tillslut helt otrolig. Han har gått LA hoppning med oss båda, men bara tävlats sparsamt i dressyr eftersom vi inte tyckte det var så kul. Tyvärr är han väldigt liten, bara 135 cm, vilket gör att man växer ur honom snabbt... Han har som tur är en väldigt stor galopp och är smidig som bara den, så att hoppa kan han i alla fall. Under vårt sista år med Brakan tävlade både jag och Emma honom en hel del i lägre klasser eftersom han skulle säljas och det var helt underbart att få rida lillen igen.
TIARA
Tiara fick jag när jag var 13 och hon var 4, alltså -04. Hon var då bara grundriden, och knappt hoppad alls. Hon är den känsligaste häst jag någonsin ridit, men också den med mest kapacitet. När hon var unghäst hade hon en period när hon bråkade jämt och bara stod på bakbenen, men tillslut fick jag ordning på henne och kom igång med tävlandet på riktigt. När hon debuterade LA gjorde hon det helt perfekt, och vi placerade oss i båda klasserna den dagen. Vår bästa tävling någonsin är DM -08, då vi tog brons och Tiara var helt underbar trots att det ösregnade. Tanken var att jag skulle debutera Msv B med henne under mitt sista ponnyår som var förra året, men på grund utav en skada hann jag bara tävla henne under våren. Nu har Emma henne och de har tillsammans startat upp till LB. Som sagt är det en otroligt svår och känslig häst, men när de lär känna varandra kommer det att bli hur bra som helst!
MAHRANI OF THE FAIRPLAY
Manne är en holländsk hingst som är född -99. Att vi fick höra om honom var egentligen ren tur och vi åkte och hämtade honom i skåne i januari -06. Från första stund charmade han oss totalt. Det tog ett tag att för stackaren att vänja sig med att gå i hage (han hade stått inne tre månader i sträck innan vi hämtade honom) och han vågade inte rulla sig ute förrän efter ca två veckor. Han är ännu lite mörkrädd och väldigt frusen av sig, men nu är hagen typ det bästa han vet. Förutom att han kan vara higstig på tävlingar ibland, så är han en otrolig hopphäst när han bara vill. Han har plockat hem massa placeringar med både mig och Emma, framförallt i LB och LA, genom åren. Det är så kul att Emma och Manne verkligen fungerar bra, och vi hoppas på att de ska kunna debutera Msv B i år.
Såklart är det här inte alla hästar, men det är de viktigaste. Vi har även haft andra fina hästar, som typ RAVELLI, men han var ju Emmas, så hon får skriva om honom. Andra hästar som har passerat för oss genom åren är bland annat CHANEL, alla unghästarna som vi ännu har kvar, STAMPE, GNISTRA, ADE, PLUTTEN, KAZAMA, MARCO, PIGGE m.fl och nu TURILLA och NELLY.
Det var nog allt för mig tills vidare, men jag lär återkomma... Spännande va?
Och en sak till, ursäkta för att det här blev en mil långt.
Jag heter Amanda och är Emmas 3 år äldre storasyster. Alltså är jag född -91 och jag fyller dessutom 19 om tio dagar. Eftersom att det här är en hästblogg tänkte jag passa på att skriva lite om mina och Emmas hästar vi haft genom åren. Kommer också lägga ut bilder på hästarna, men de får bli på när jag rider, eftersom att ni lär ha sett/lär få se Emmas bilder efterhand då det är hennes blogg.
Jag och Emma på några bilder och så en bild på mig så ni vet hur jag ser ut
Då jag är tre år äldre blev det förut så att jag hjälpte Emma ganska mycket med hennes hästar, eftersom jag alltid var lite mer rutinerad, större, starkare - ni som har äldre syskon vet hur det är. Inte för att inte Emma är duktig, utan bara för att det var lättare för mig att reda ut problemen eftersom att jag var större och mer van, (framförallt vid bockande ponnys, tack vare mina T:n). När sen Emma växte om mig (inte riktigt okej...) så blev det också mer att vi hjälptes åt båda två och vi har nästan alltid ridit tillsammans och så. Man kan alltså säga att vi liksom har delat ganska mycket på alla hästar vi har haft.
Det sämsta, (bästa för Emmas del), med att jag är äldre är att Emma alltid har tagit över mina ponnyer. Såklart är jag glad att jag inte har behövt sälja dem, men det är alltid jobbigt att lämna ifrån sig en ponny. Jag är ändå dock glad att mina hästar lämnas över till en duktig ryttare, men framförallt att jag kan säga till henne hur hon ska rida! Haha, nej men, det är faktiskt väldigt bra att kunna hjälpas åt ibland.
SCARLETT PIMPERNELL
Den första ponnyn kan man säga var Scarlett som jag fick när jag var 7 eller 8. Jag hade haft någon häst innan, men han var den första som blev riktigt speciell. Han var en stor b-ponny som var född ca -86 tror jag. Det var min första ponny och han var duktig på träningar, men hemsk på tävlingar... Jag kommer ihåg att jag och mina kompisar tyckte det var otroligt högt att jag hade hoppat hela 60 centimeter när jag provred honom, haha. Tyvärr fick vi ta bort honom 2001 efter att han skadat ryggen.
JONNA
Samtidigt som Scarlett hade vi också ett russ vid namn Jonna. Hon var väldigt bråkig som unghäst, men blev tillslut riktigt fin även när man red. Jonna fick bli avelssto efter endast ett par tävlingar, då hon hade en nervskada i ett bakben som visade sig vid belastning så som ridning. Detta var en riktig sorg för oss då hon blivit riktigt fin att rida. Jonna togs bort för ett par år sedan.
Det finns tyvärr inga bilder på Jonna på den här datorn
SVINTO
Svinto var ett russ som Emma lånade av ett par kompisar till oss. Egentligen skulle bara Emma ha honom, men eftersom att hon ännu var lite för liten för att hoppa och tävla då så fick jag göra det. Min och Svintans största merit var att vi vann HORK:s hopp-KM för b-ponyer, vilket var en väldig merit på den tiden, haha. Emma och Svinto hann nolla en LD clear round, sen såldes han. Nu går Svinto hos Sara V och är pensionär, tror jag. Annars får Sara rätta mig och skriva hur det är.
TRULLSAN
Trullsan fick jag dagen innan jag fyllde 8 år. Hon var min första "egna" häst och jag grät av lycka när jag fick henne. Hon är en c-ponny som är född -98 och jag red in henne själv. Jag tävlade henne upp till LC hoppning, men på grund utav tidbrist sålde vi henne 2004 tror jag att det var. Det var verkligen inte lätt och ännu värre blev det när hon såldes vidare och jag inte visste vart hon var. Tack vare internet och en himla massa sökande hittade jag henne dock tillslut igen, fick kontakt med de nya ägarna, och de frågade till och med om jag ville tävla henne när vi skulle till Tranås på tävling. Det gjorde jag och det gick bra, men vad jag förstod hade de allvarliga problem med att hon bockade för mycket. Hon såldes vidare flera gånger utav dem sedan och tävlades bland annat upp till LA med vinst, men än verkar det tyvärr inte som att hon har hittat ett riktigt bra hem. Jag saknar min lilla häst massa, men även om vi har vill så har vi ingen möjlighet att köpa tillbaka henne. </3
CHARLIE
Det här var ponnyn som var verkligen min nummer 1, utan tvekan. Jag fick Charlie 2001, när jag var tio år. Han hade då tävlat upp i LA hoppning, med flera ryttare, och skulle bli en perfekt läromästare till mig. Det blev han också, och det var på honom jag lärde mig att hoppa på riktigt. Charlie var väldigt het, nästan så att en del tyckte han var FÖR het, men jag tyckte han var bäst oavsett vad. Han var snabb, vändbar och en perfekt omhoppningshäst så bara man var felfri blev man så gott som alltid placerad. Efter att jag haft min tid med honom hade också Emma Charlie ett tag och lärde sig massor. Han var verkligen pigg, och väldigt stressig när han kom, men med åren blev det bättre när vi lärde honom att varva ner och bytte lite utrustning bland annat. Tyvärr hade Charlie problem med benen ändå sen innan han kom till oss, och trots att vi gjorde allt vi kunde så blev han inte bra. Hösten 2007 togs han bort, men han kommer alltid vara våran älskling.
BRAKE O`DAY
Brakan är verkligen vår lilla bebis. Han är född -96, kom till oss ca -02 och stannade tills förra hösten då vi sålde honom till Elin som är en helt perfekt ny liten ryttare. Han kunde nästan ingenting när vi fick honom, och såg för taskig ut, men han lärde sig med åren och blev tillslut helt otrolig. Han har gått LA hoppning med oss båda, men bara tävlats sparsamt i dressyr eftersom vi inte tyckte det var så kul. Tyvärr är han väldigt liten, bara 135 cm, vilket gör att man växer ur honom snabbt... Han har som tur är en väldigt stor galopp och är smidig som bara den, så att hoppa kan han i alla fall. Under vårt sista år med Brakan tävlade både jag och Emma honom en hel del i lägre klasser eftersom han skulle säljas och det var helt underbart att få rida lillen igen.
TIARA
Tiara fick jag när jag var 13 och hon var 4, alltså -04. Hon var då bara grundriden, och knappt hoppad alls. Hon är den känsligaste häst jag någonsin ridit, men också den med mest kapacitet. När hon var unghäst hade hon en period när hon bråkade jämt och bara stod på bakbenen, men tillslut fick jag ordning på henne och kom igång med tävlandet på riktigt. När hon debuterade LA gjorde hon det helt perfekt, och vi placerade oss i båda klasserna den dagen. Vår bästa tävling någonsin är DM -08, då vi tog brons och Tiara var helt underbar trots att det ösregnade. Tanken var att jag skulle debutera Msv B med henne under mitt sista ponnyår som var förra året, men på grund utav en skada hann jag bara tävla henne under våren. Nu har Emma henne och de har tillsammans startat upp till LB. Som sagt är det en otroligt svår och känslig häst, men när de lär känna varandra kommer det att bli hur bra som helst!
MAHRANI OF THE FAIRPLAY
Manne är en holländsk hingst som är född -99. Att vi fick höra om honom var egentligen ren tur och vi åkte och hämtade honom i skåne i januari -06. Från första stund charmade han oss totalt. Det tog ett tag att för stackaren att vänja sig med att gå i hage (han hade stått inne tre månader i sträck innan vi hämtade honom) och han vågade inte rulla sig ute förrän efter ca två veckor. Han är ännu lite mörkrädd och väldigt frusen av sig, men nu är hagen typ det bästa han vet. Förutom att han kan vara higstig på tävlingar ibland, så är han en otrolig hopphäst när han bara vill. Han har plockat hem massa placeringar med både mig och Emma, framförallt i LB och LA, genom åren. Det är så kul att Emma och Manne verkligen fungerar bra, och vi hoppas på att de ska kunna debutera Msv B i år.
Såklart är det här inte alla hästar, men det är de viktigaste. Vi har även haft andra fina hästar, som typ RAVELLI, men han var ju Emmas, så hon får skriva om honom. Andra hästar som har passerat för oss genom åren är bland annat CHANEL, alla unghästarna som vi ännu har kvar, STAMPE, GNISTRA, ADE, PLUTTEN, KAZAMA, MARCO, PIGGE m.fl och nu TURILLA och NELLY.
Det var nog allt för mig tills vidare, men jag lär återkomma... Spännande va?
Och en sak till, ursäkta för att det här blev en mil långt.
Kommentarer
Postat av: Sara Jansson
Haha, jag minns att jag tyckte Scarlett var enormt stor haha xD en b-ponny liksom.. xD
Postat av: Johanna
haha , min ponny heter Scarlet Pimpernell ;D
Postat av: Sara
Haha ja Svinto är väl typ pensionär xD Han rids iaf bara varannan vecka, men enligt Hanna är han en av tävlingshästarna haha xD får väl se om dom komme rut o tävlar någon gång ;p
Postat av: jennifer
ååh, den lilla längst ner till höger är sjukt lik "min" bebis :) söt!
Trackback